Ladda ner
Alla människor har behov; de flesta av oss har den fysiska förmågan att leva våra liv i en värld som tillåter oss att ta alla möjliga steg för att tillgodose dessa behov. Detta är däremot inte sant för alla. Samma världen ser mycket annorlunda ut för människor med särskilda behov, som ständigt måste hantera väsentliga hinder för att inte bara komma framåt, utan till och med hålla jämna steg med sina kamrater.
Foto av Steve Buissinne från Pixabay.
Begreppet “Handikappad” är kontroversiellt. Trots att det kan vara en lättnad för vissa elever och deras familjer att identifiera anledningen för de svårigheter som de upplever och ett viktigt första steg mot att få den hjälp de behöver har ordet ofta haft negativa bibetydelser; det bygger på omoderna och ofta dehumaniserande egenskaper man har tillskrivit barn och vuxna som inte passar in i normen. Ordet är menat att beskriva ett brett spektrum av tillfälliga eller kroniska problem en person har som gör det nödvändigt för dem att få hjälp så att de kan möta sina behov. Vissa människor föredrar begreppet “Person med handikapp”, andra “Person med speciella behov”. Ett annat begrepp är “Person med exceptionella behov”.
Det är omöjligt att hitta ett begrepp som accepteras av alla och inte stigmatiserar eller är nedlåtande; generellt sett är det viktigt att respektera varje persons önskemål när det gäller vilka begrepp andra använder för att beskriva dem. I denna blogg kommer jag att använda begreppet “Elever med speciella behov” därför att det är det begrepp som används mest inom utbildningssektorn idag - trots att jag är medveten om att många inte ser sig själv i det begreppet.
Speciella behov brukar i regel ingå i en av dessa kategorier:
- Kognitiva
- Beteendemässiga
- Fysiska
- Socialemotionella
- Kommunikativa
Exempel på speciella behov kan vara visuella, tal- eller hörselsvårigheter, ortopediska svårigheter, ADHD, autism, Downsyndrom, svår ångest och mer.
Lärare har alltid behövt anpassa hur de undervisar beroende på vilka elever en klass består av. Elever lär sig olika snabbt; begränsad tid för att planera lektioner och hjälpa varje elev i kombination med en växande arbetsbörda gör det till en utmaning. Det kan därför kännas överväldigande att göra kunskap tillgänglig för elever som just nu inte kan komma åt dem på ett likvärdigt sätt som klasskamraterna.
Ett sätt utbildningssystem runt om världen hanterar denna fråga är genom att placera dessa elever i skolor eller klassrum som erbjuder speciellt anpassad undervisning (t ex särskolor). Pedagoger som arbetar i dessa skolor har oftast specialiserat sig i att lära elever med speciella behov. Klasser i dessa skolor är ofta mindre, som ger pedagogerna mer frihet att anpassa sin undervisning. Dessa anpassningar gör det möjligt för dessa elever att övervinna åtminstone några av de hinder som medför att leva i en annars så otillgänglig värld. Många av dessa anpassningar görs genom att använda assisterande teknik.
Foto av StockSnap från Pixabay.
De senaste åren har användandet av assisterande teknik ökat. Anledningen till detta kan vara att assisterande teknik i klassrummet inte bara har utvecklats i stormsteg utan också för att den blir mer vanlig - och i vissa fall billig. Många assisterande verktyg ingår redan i telefoner, surfplattor och datorer. Denna teknologi arbetar mot att jämna ut spelplanen genom att ge eleverna flera möjligheter att få tillgång till kunskaper (om än på ett annat sätt). Det är ofta ett stort hinder att inte ha de medel som behövs för att komma åt kunskap på ett sätt som fungerar för alla individer och deras behov. Till exempel, om allt pedagogiskt material endast finns som traditionella, analoga böcker eller e-böcker kan elever med synnedsättningar inte få möjligheten att komma åt kunskapen i böckernas sidor, vilket gör att de hamnar i underläge jämfört med klasskamraterna. Men om assisterande teknik - som skärmläsare - tillhandahålls dessa elever, får de samma möjlighet att lära sig som sina icke-synskadade klasskamrater.
Assisterande teknik innebär många viktiga fördelar för elevernas lärande och deras liv i övrigt. Många elever känner att de tar mer kontroll över sitt lärande som i sin tur gör dem mer självsäkra och självständiga. Teknik såsom visuella timers kan hjälpa eleverna organisera sin tid och möta deadlines mer effektivt. Det ger eleverna flera sätt och möjligheter att uttrycka sig på och göra sina tankar och önskemål hörda. Kommunikation i övrigt är förenklad som kan leda till en större absorbering av pedagogiskt material. Elever vars motoriska färdigheter är begränsade kan tycka det är mycket lättare att använda pekskärmar (såsom de som finns i surfplattor och telefoner) eller tal-till-text teknologi. Elever som har tal- eller rörlighetssvårigheter kan använda ögonstyrningsverktyg för att kommunicera. Elever som inte kan vara fysiskt närvarande i ett klassrum på grund av sjukdom eller psykisk ohälsa kan ändå vara med under lektionerna - och även socialisera med sina klasskamrater - genom att använda fjärrstyrda robotar. De kan även ta emot läxor och öva oavsett var de befinner sig, när och i den takt som passar dem.
Foto av Nadine Doerlé från Pixabay.
En viktig aspekt av assisterande teknik som borde belysas är att det möjliggör individanpassat lärande. Många ser på individanpassat lärande som utbildningens heliga graal. Det kan betyda olika saker men det de alla har i gemensamt är att varje elev får en skräddarsydd version av det pedagogiska materialet baserat på dess individuella behov. Ett exempel på detta är stödjande och mer utmanande aktiviteter. När det gäller elever med speciella behov kan individanpassat lärande även betyda att lärare kan använda sig av visuella eller hörselhjälpmedel i samma pedagogiska aktivitet, som till exempel bild eller ljudfiler utöver eller istället för text. Det kan betyda att anpassa det pedagogiska innehållet beroende på identifierade specifika utvecklingsområden hos varje elev.
Rätten till utbildning är grundläggande; det betyder att, oavsett vem en elev är, var de bor eller vilka deras omständigheter är måste de ges möjligheten att lära sig och växa till sin fulla potential. Assisterande teknik kan bidra på ett viktigt sätt till denna process genom att göra utbildningen tillgänglig för alla - och den tillgängligheten är en förutsättning för att kämpa emot diskrimineringen som elever med speciella behov möter.
I NUITEQs Snowflake-mjukvara har vi inkluderat hjälpmedel såsom ett färgfilter som gör det lättare för elever som har dyslexi att läsa. Lärare kan även använda Dyslexi-typsnittet när de skapar aktiviteter för sina elever, som är ett typsnitt som är förinstallerat i Snowflake och som hjälper elever med dyslexi läsa texten på skärmen. Vi har även inkluderat en “Fokus”-funktion som gör att allt på skärmen blir mörkare förutom en del av den, som lärarna kan förstora eller förminska efter behov och önskemål. Pedagogerna kan även erbjuda eleverna multimodala representationssätt av det pedagogiska materialet genom att lägga till video, ljud och bilder utöver eller istället för text.
