Psykisk hälsa är en komplex fråga som kan påverkas av många faktorer. I en studie som utfördes nyligen av Folkhälsomyndigheten identifierades och examinerades några av dessa faktorer. Internaliserade psykiska problem har enligt studien ökat bland tonåringar sedan 1990. Dessa problem är oftast psykosomatiska och de kan vara allt mellan lätt ångest till självdestruktivt beteende.
De flesta faktorer studien tittade på (såsom föräldrarnas uppfostringsmetoder och familjens socioekonomiska förutsättningar) visade ingen tydlig koppling till psykiska problem därför att de har varit oförändrade sedan 1990. Teknologi, som många tycker bär skulden när det gäller den psykiska ohälsa som många tonåringar upplever, hade inte den negativa effekten som skeptikerna förutsåg. Forskning har visat på att användandet av sociala medier på telefonen och datorn har både positiva och negativa effekter på den psykiska hälsa av tonåringar. Med andra ord så är det fortfarande okänt om skärmtid är en orsak till detta problem.
En faktor som visade en tydlig koppling till elevernas välmående var skolan. Skolor spelar en viktig roll i tonåringars välmående. Detta är inte överraskande med tanke på att elever ägnar en stor del av sitt liv där och att skolan är så betydelsefull för deras framtid. Denna framtid blir svårare och svårare att förutse i och med att teknologi utvecklas snabbt och skapar nya utmaningar. Arbetsmarknaden har gått igenom omfattande förändringar till följd av den teknologiska utvecklingen; gamla jobb försvinner och nya skapas så snabbt att skolor har svårt att hänga med och hjälpa eleverna lyckas. Färdigheterna som behövs för att anpassa sig till den nya verkligheten kanske inte är de traditionella yrkesfärdigheter som skolor har fokuserat på historiskt sett, men de som gör det lättare för elever att möta denna okända framtid på ett lyckat sätt: förmågan att vara flexibel, att lära sig genom hela livet, att tänka kritiskt och samarbeta, att kommunicera över gränser och att visa på kreativitet både när de uttrycker sig själva men även när de letar efter information.
Foto av mh cheraghi från Pexels.
Många elever känner inte att de kan hantera denna okända framtiden emotionellt; de pedagogiska krav som de ställs inför allt mer tidigt i samband med skolresultaten som enligt PISA har blivit sämre de senaste åren också gör det svårt för dem att hantera en tid i livet som redan är påfrestande. Forskning har visat att brist av upplevd självförmåga i kombination med att ha ett starkt externt kontrollfokus kan länkas till stress och högre instanser av sjukdomar. Med andra ord, om någon känner att de inte kan hantera en situation och att saker och ting är utanför deras kontroll är de mer benägna att uppleva stress. Stress som i små doser behövs som en drivkraft för att agera, kan orsaka stor skada på både vår psykiska och fysiska hälsa om den anses vara överväldigande.
Hur kan vi som arbetar med eller vid sidan om utbildningssektorn stödja eleverna som känner att de inte kan möta kraven samhället ställer på ett tillfredsställande sätt? Hur kan vi skapa förutsättningar som hjälper eleverna blomstra och som hindrar psykiska problem?
Foto av Oladimeji Ajegbile från Pexels.
På en organisatorisk nivå rekommenderar Folkhälsomyndigheten att man förstärker utbildningssystemet för att skapa en bättre, säkrare, mer rättvis skolmiljö och för att förbättra elevresultaten. Med andra ord måste skolorna få ekonomiska resurser och pedagogiska verktyg så att de kan förbereda eleverna inför framtiden och hjälpa dem möta det som förväntas av dem. En utmaning för det svenska utbildningssystemet idag är brist på legitimerade lärare. Den utmaningen påverkar små skolor i glesbefolkade områden som mest. Lösningen som utreds nu är distans- och fjärrundervisning där pedagogen lär elever som bor på olika ställen via nätet. Det görs med hjälp av elevassistenter för de elever som behöver stöd på plats. Detta är ett viktigt steg mot att erbjuda likvärdiga pedagogiska möjligheter för alla elever oavsett var de bor.
Detta verktyg låter dig skicka övnings- eller bedömningsuppgifter till dina elever via nätet.
När det gäller lärarna måste vi hjälpa eleverna känna sig starka och att de har kontroll över sitt lärande. Först måste de få färdigheterna de behöver så att de kan vara beredda inför de utmaningar som framtiden innebär. Som tidigare sagt borde det nuvarande sätt att se på skolan som en statisk, orubblig bibliotek av kunskaper som ska levereras oförändrade till en passiv grupp av elever ersättas av ett synsätt på lärande som en flytande, dynamisk, livslång process. Att förstå hur vi lär oss och vilka steg som behövs för att införskaffa kunskap kommer att vara en av de viktigaste färdigheter att ha i framtiden. Dessa färdigheter kommer att ge de elever som idag saknar det den självsäkerhet de behöver för att möta framtida krav.
Foto av mentatdgt från Pexels.
Vi behöver även hjälpa eleverna känna att de har kontroll över sitt lärande och att de kan möta de krav som skolan ställer. Aktivt lärande är ett sätt att göra det på. Genom att få eleverna att engagera sig mer i införskaffandet av kunskaperna, genom att gå ifrån det lärarcentrerade sätt att undervisa på och mer mot flippade klassrum, genom att uppmuntra eleverna att samarbeta och kommunicera kan vi främja känslan av ägandeskap hos dem när det gäller deras utbildning. När eleverna engagerar sig mer skapas flera chanser för att absorbera och få en djupare förståelse för de kunskaper som behövs för att möta de pedagogiska målen.
Ökningen av internaliserade psykiska problem bland tonåringar är en oroväckande trend som borde tas på allvar. Skolor spelar en viktig roll i tonåringarnas välmående. För att kunna hantera detta ansvar måste skolorna ges den stöd de behöver för att skapa en jämlik, rättvis utbildningsmiljö som förbereder eleverna inför framtiden och som samtidigt ger dem trygga förutsättningar så att de kan ta ansvar för sin utbildning.